Idag för första gången på två veckor lyckades jag ta mig ut både för att få en gnutta solsken i ansiktet å sen på kvällen för att andas ett par djupa andetag av den svara höstluften. My good va jag längtar hem nu... bara två veckor (cirka) kvar tills vi sitter på tåget :)

Fick tabletter som jag ärligt kan säga att jag var rätt skeptiska till, men dom fungerar juh!!!! Lyckan är total. Synd vbara att dom bara räcker i 5 dagar...sedan är visst denna period av medelmåtta ok liv över. *rädd* vad ska jag ta mig till sen då? Well...den som lever får veta...

Tänker extra mycke på Sara idag med, kan inte hjälpa att undra om inte hon hade ett finger med i spelet, eftersom jag mår så mycke bättre nu efter hennes läkande tankar. Det minsta jag kan göra är att återgälda med samma mynt. Så Sara...mina Varmaste tankar går till dig ikväll...hoppas att du mår bättre när natten blir till dag!?