Då dalar vi igen då...

Efter ca två bra veckor rasade idag den vackra fasaden...igen.

Jag har hela tiden gått å trott att jag har problem med min självkänsla, å må så hända att jag har det...men idag insåg jag att det han han oxå.  :(

Så jävla dumt... jag sa saker som enligt mig var "fina" å inte alls illa menade, men de mottogs tydligen på ett helt annat sätt.

Han hör att jag säger att han inte kan ta hand om sitt barn, han hör att jag påstår att vi aldrig äter tillsammans samt att vi aldrig pratar. Det är tyverr inte det jag säger :(

Det jag SA var, att det är så skönt att komma upp å träna, dels för att jag får "öva" mig på att lämna Melvin å dels för att när jag tränar oroar jag mig inte eller ens tänker på nåt annat än träningen. Jag önskar att vi kunde ha regelbundna mattider, där vi kan passa på att prata & umgås eftersom vi springer om varandra så mycke under veckorna...

Men som sagt det som sägs å hörs är inte samma saker...